Men inte vilken morgon som helst.
Imorgon börjar arbetet igen.
Likt känslan av ett avslutat sommarlov med spänning inför ett nytt läsår känner jag inför detta semesteravslut, inte huvudsakligen för återgången till jobbet, utan till det ordinarie livet i höst, med allt vad det innebär.
Dagishämtningar, taco-fredagar och hopplöshet inför vad som skall få bli dagens middag....
Blodpudding, ravioli och falukorv.
Jag har lärt mig att uppskatta vardagen. Utan att leva för helgen.
Det är ett av de bra bi-effekterna av småbarnsföräldrarskap, man blir nöjdare överlag och uppskattar det lilla i vardagen på ett helt annat sätt.
Nu kan jag ju bara tala för mig själv, men det räcker ju gott och väl.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar